Skattekontot I (NJA 2011 s. 739)
Högsta domstolens avgörande i mål T 3855-10, 2011-11-07 (”Skattekontot I”, NJA 2011 s. 739). En inbetalning som av misstag bokförts på fel bolags skattekonto ska som huvudregel betalas tillbaka av Skatteverket enligt läran om condictio indebiti. För den som råkat betala in pengar fel är det en viktig möjlighet att få tillbaka dem.
Vad gällde målet?
Ett bolags skatteinbetalning hade av misstag bokförts på fel bolags skattekonto, hos Repro Consult Jansson och de Mander AB. Kravet på återbetalning övertogs av Registreringstjänst E.O. Aktiebolag, som krävde Skatteverket på beloppet. Skatteverket invände att det genom den löpande avstämningen av skattekonton inrättat sig efter betalningen. Frågan var om Skatteverket var återbetalningsskyldigt enligt principerna om misstagsbetalning.
Vad sa HD?
HD fastställde hovrättens domslut — Skatteverket var återbetalningsskyldigt. En betalning utan rättsgrund prövas enligt principerna om condictio indebiti, oavsett om felet beror på villfarelse eller på en felskrivning. Huvudregeln är att beloppet ska återbetalas; en mottagare som i god tro inrättat sig efter betalningen kan dock få behålla den. Statens avstämning av skattekonton innebär normalt inte att Skatteverket i god tro inrättat sig efter en felaktig betalning, särskilt inte när misstaget påtalats kort efter avstämningen. HD hänvisade till bland annat NJA 2001 s. 353 och NJA 2005 s. 142.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen — föregångaren till Skattekontot II — är praktiskt viktig för den som av misstag betalat in pengar fel, exempelvis till fel skattekonto. Lärdomen är att en felbetalning som huvudregel ska gå tillbaka, och att Skatteverkets rutinmässiga avstämning normalt inte gör att verket fått behålla pengarna i god tro. Den som upptäcker en felaktig inbetalning bör genast påtala den, eftersom ett snabbt agerande gör det svårare för mottagaren att hävda att den inrättat sig efter betalningen.