NJA 2009 s. 550 — likhetsprincipen vid bostadsrättsföreningsbeslut
Högsta domstolens avgörande i mål T 4916-08, 2009-09-22 (NJA 2009 s. 550). HD slår fast att en bostadsrättsförening fick neka en medlem att bygga balkong trots att två andra medlemmar fått tillstånd — föreningen hade beaktansvärda sakliga (estetiska och arkitektoniska) skäl, och beslutet stred därför inte mot likhetsprincipen.
Vad gällde målet?
En medlem i Bostadsrättsföreningen Stångåblick i Linköping nekades på föreningsstämman tillstånd att bygga en balkong, trots att andra medlemmar hade fått bygga balkonger. Medlemmen klandrade beslutet. Frågan var om stämmobeslutet stred mot den föreningsrättsliga likhetsprincipen.
Vad sa HD?
HD fastställde hovrättens dom och ogillade medlemmens talan — föreningens beslut att neka balkongen stod fast. Likhetsprincipen gäller för en förenings beslut: medlemmar får inte utan sakliga skäl behandlas olika. Men när beslutet inte rör uteslutning eller rena ekonomiska frågor, utan hur föreningens egen fastighet ska hanteras, har föreningen ett stort mått av handlingsfrihet, och det räcker att den visar objektiva skäl av någon tyngd. Här hade föreningen estetiska och arkitektoniska skäl: medlemmens lägenhet låg på översta våningen och balkongen skulle bryta en fris och störa fasadens balans mer än de två tidigare. Beslutet var därför sakligt motiverat och kränkte inte likhetsprincipen. Att bygglov beviljats band inte föreningen.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen ger bostadsrättsföreningar ett betydande utrymme att besluta olika om medlemmars yttre ändringar — som balkonger — så länge skillnaden vilar på objektiva, sakliga skäl, typiskt estetiska eller arkitektoniska. Likhetsprincipen sätter en gräns mot illojal eller godtycklig särbehandling men kräver inte att alla behandlas exakt lika. En förening som nekar en åtgärd bör dokumentera de sakliga skälen noga; en medlem som överväger att klandra ett avslag bör pröva om föreningens skäl verkligen är objektivt godtagbara. Ett beviljat bygglov avgör inte föreningens egen prövning.
Behöver man bostadsrättsföreningens tillstånd för balkonginglasning?
Ja, i praktiken alltid. Balkongen ligger normalt utanför det som är upplåtet med bostadsrätt, och en inglasning ändrar byggnadens fasad. Det krävs därför tillstånd från föreningen, och eftersom åtgärden påverkar husets yttre kan även bygglov krävas enligt plan- och bygglagen. Många föreningar söker ett gemensamt bygglov för enhetlig inglasning och låter medlemmarna ansluta sig till det.
Likhetsprincipen hindrar inte att föreningen säger nej till en enskild medlem, så länge beslutet inte otillbörligt gynnar eller missgynnar någon, vilket NJA 2009 s. 550 ovan visar. Den som glasar in utan tillstånd riskerar krav på återställande.
Liknar det er situation?
Har ni en tvist om en bostadsrätt eller i en bostadsrättsförening? Avgörandet visar domstolens bedömning av ett annat fall; utgången i ett enskilt fall beror på omständigheterna och bevisningen. Läs mer på vår sida inom bostadsrätt och bostadsrättsföreningar eller kontakta oss för en bedömning av ert ärende.
Kontakta ossRing 08-562 403 40
Knappen öppnar ett mejl till creo@creoadvokater.se med tre korta frågor. Motpartens namn behövs för vår jävskontroll.