Borgenär och boutredningsman (NJA 2002 s. 136)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 2760-99, 2002-03-07 (”Borgenär och boutredningsman”, NJA 2002 s. 136): HD slog fast att en borgenär med ett tvistigt men inte grundlöst anspråk kan få ett dödsbo avträtt till boutredningsman när dödsbodelägarna skiftat boet utan att betala eller avsätta medel till borgenären. Ett skydd för den som har en fordran mot ett dödsbo.
Vad gällde målet?
En sambo hade betalat drygt 481 000 kr i gåvoskatt för en gåva från den avlidne och tog upp beloppet som en fordran mot dödsboet. Dödsbodelägarna — den avlidnes barn — bestred fordran och menade att den skulle inkräkta på deras laglott. De skiftade boet utan att betala eller avsätta medel till henne. Borgenären begärde då att dödsboet skulle avträdas till förvaltning av boutredningsman enligt 19 kap. 1 § ärvdabalken.
Vad sa HD?
HD biföll, med ändring av hovrättens beslut, begäran och förordnade en boutredningsman. Att borgenärens fordran var tvistig hindrade inte att hon godtogs som borgenär i frågan om förordnande av boutredningsman, eftersom hon anfört sådana skäl för sitt anspråk. Genom att skifta boet utan att först betala henne eller avsätta medel hade dödsbodelägarna vidtagit en åtgärd som äventyrade hennes rätt. Förutsättningarna i 19 kap. 1 § ärvdabalken var därmed uppfyllda.
Vad betyder domen i praktiken?
Den som har en fordran mot ett dödsbo är inte utlämnad till delägarnas goda vilja. Även ett tvistigt krav kan ge rätt att få boet avträtt till en oberoende boutredningsman, om delägarna skiftat boet utan att säkra borgenärens betalning. För den som har ett anspråk mot ett dödsbo är åtgärden ett effektivt sätt att frysa förvaltningen och skydda fordringen — agera innan boet skingrats och tillgångarna är borta.