NJA 1995 s. 693 ”Bergs fondkommission” — hur långt sträcker sig en fondkommissionärs omsorgs- och informationsplikt?
Högsta domstolens avgörande i mål T 90-93, 1995-12-12 (”Bergs fondkommission”, NJA 1995 s. 693): en fondkommissionär ska för att fullgöra sitt uppdrag med tillräcklig omsorg förvissa sig om att kunden förstått riskerna med handel i optioner, men pliktens omfattning beror på kundens kunskap och erfarenhet. Avgörandet är vägledande för rådgivares ansvar vid handel med riskfyllda instrument.
Vad gällde målet?
Ett bolag hade genom en fondkommissionär handlat med indexoptioner. När affärerna gick med förlust gjorde bolaget gällande att kommissionären varit oaktsam genom att inte informera om riskerna med att ställa ut optioner. Kunden var företagare med god allmän kännedom om finansmarknaden, hade tidigare handlat med aktieoptioner, genomgått en provrunda och löpande fått avräkningsnotor med uppgift om positioner och säkerhetskrav. Tvisten gällde om kommissionären brustit i sin omsorgs- och informationsplikt vid den fortsatta handeln.
Vad sa HD?
Högsta domstolen fastställde hovrättens domslut och ogillade bolagets talan. Domstolen uttalade att en fondkommissionär enligt 7 § kommissionslagen och 18 kap. 3 § handelsbalken måste förvissa sig om att kunden förstått riskerna med att handla med och ställa ut optioner, men att kravets omfattning beror på kundens förutsättningar. Inför den fortsatta handeln hade kommissionären fog för uppfattningen att den erfarne och löpande informerade kunden var tillräckligt medveten om riskerna, och hade därför inte brustit i sin omsorg.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen klargör att en fondkommissionär eller annan rådgivare har en omsorgs- och informationsplikt vid handel med riskfyllda finansiella instrument, men att pliktens omfattning beror på kundens egna förutsättningar. Mot en oerfaren kund krävs tydlig riskinformation, medan en erfaren och redan informerad kund inte behöver upplysas på samma sätt. För rådgivare är lärdomen att dokumentera vilken riskinformation som lämnats och vad kunden redan visste, eftersom det avgör ansvarsfrågan.