Avstyckningen i Sörbyn (NJA 1987 s. 730)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 1599-85, 1987-11-04 (”Avstyckningen i Sörbyn”, NJA 1987 s. 730). Endast en fastighetsägare får påkalla fastighetsreglering — inte ägaren av en blivande styckningslott. Att en avstyckning och en fastighetsreglering handläggs i en kombinerad förrättning ändrar inte initiativrätten för respektive åtgärd.
Vad gällde målet?
I Sörbyn i Bodens kommun genomfördes en kombinerad förrättning med dels avstyckning av ett område, dels fastighetsreglering rörande styckningslotten och en grannfastighet. De sökande ägde området som skulle bilda styckningslott men inte en egen registrerad fastighet. Grannar invände att sökandena saknade behörighet att begära fastighetsregleringen. Frågan var om ägaren av en blivande styckningslott får påkalla fastighetsreglering, eller om den rätten är förbehållen den som redan äger en fastighet.
Vad sa HD?
HD ändrar HovR:ns utslag och undanröjer fastighetsbildningsmyndighetens beslut om både avstyckning och fastighetsreglering. Enligt fastighetsbildningslagen 5 kap. 3 § får fastighetsreglering påkallas av den som äger en fastighet. Sökandena var ägare av enbart ett område — en blivande styckningslott — och hade därför inte varit behöriga att påkalla den omtvistade fastighetsregleringen. Att avstyckningen och fastighetsregleringen handlades i en och samma kombinerade förrättning ändrar inte initiativrätten för respektive åtgärd. Fastighetsregleringen skulle därför undanröjas, och som följd därav skulle även avstyckningen undanröjas. JustR Vängby, med vilken JustR Knutsson förenade sig, var av skiljaktig mening och ansåg att FBL ger utrymme för en mer tillåtande tillämpning.
Vad betyder domen i praktiken?
Den som planerar en kombinerad förrättning bör säkerställa att rätt part står som sökande för varje åtgärd: fastighetsreglering måste initieras av en befintlig fastighetsägare, inte av den som först genom avstyckningen ska få sin lott. Annars riskerar hela förrättningen att undanröjas på formell grund.