Färdolyckan (NJA 2012 s. 685)
Högsta domstolens avgörande i mål T 950-11, 2012-11-01 (”Färdolyckan”, NJA 2012 s. 685). Ersättning för samma skada från en trygghetsförsäkring ska räknas av från trafikskadeersättningen — den skadelidande ska varken under- eller överkompenseras. För den som drabbats av en skada med flera ersättningskällor är samordningen avgörande för slutbeloppet.
Vad gällde målet?
En person som skadats begärde trafikskadeersättning för lyte och men. Personen hade redan fått ersättning för samma skada ur en trygghetsförsäkring. Försäkringsbolaget If Skadeförsäkring AB invände att den tidigare ersättningen skulle räknas av. Frågan var om trafikskadeersättning kan utgå vid sidan av en redan uppburen trygghetsförsäkringsersättning för samma lyte och men, eller om avräkning ska ske.
Vad sa HD?
HD ändrade hovrättens dom och fastställde tingsrättens domslut — käromålet ogillades, och avräkning skulle ske. När förmåner från flera ersättningskällor som båda grundas på skadeståndsnormerna sammanträffar ska samma avräkningsprincip tillämpas som när ersättning från en sådan källa möter skadestånd. Ersättning ur en trygghetsförsäkring som avser samma skada ska därför avräknas från trafikskadeersättningen; den skadelidande ska varken under- eller överkompenseras. HD tillämpade 5 kap. 3 § skadeståndslagen och hänvisade till NJA 2006 s. 738.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen är viktig vid personskador där flera försäkringar eller ersättningssystem aktualiseras. Lärdomen är att man inte kan få full ersättning från flera håll för samma skada — ersättning som bygger på skadeståndsnormerna ska samordnas genom avräkning. Den som har en personskada bör därför kartlägga samtliga ersättningskällor och förstå hur de samverkar, så att kraven ställs i rätt ordning och man får den ersättning man faktiskt har rätt till utan att bli felaktigt avräknad.