Den uteblivna försändelsen (NJA 2012 s. 435)
Högsta domstolens avgörande i mål Ö 2608-10, 2012-06-20 (”Den uteblivna försändelsen”, NJA 2012 s. 435). När ett mål avgörs på handlingarna och överklagandetiden löper från beslutsdagen kan en part få tillbaka en försutten tid om beslutet aldrig nådde fram — och i mål som rör ansvar för brott ska ett sådant påstående inte avfärdas utan vidare. Återställande av försutten tid är en viktig säkerhetsventil.
Vad gällde målet?
En enskild hade i tingsrätten fått ett yrkande om undanröjande av ett föreläggande av ordningsbot ogillat. Beslutet avgjordes på handlingarna, och överklagandetiden löpte från beslutsdagen. Den enskilde gjorde gällande att beslutet aldrig kommit fram och begärde att den försuttna överklagandetiden skulle återställas. Riksåklagaren medgav yrkandet. Frågan var hur ett påstående om att avgörandet inte nått parten ska bedömas.
Vad sa HD?
HD återställde i plenum den försuttna tiden. När ett mål eller ärende avgörs på handlingarna och överklagandefristen löper från beslutsdagen får, när den bakomliggande frågan rör ansvar för brott, ett påstående om att avgörandet inte kommit fram inte omedelbart lämnas utan avseende — risken för utebliven delgivning ska beaktas till den enskildes förmån. I övriga fall behåller sökanden bevisbördan, med en sedan tidigare formulerad bevislättnad. HD hänvisade till bland annat NJA 2007 s. 157 och NJA 2012 s. 172. Några justitieråd var skiljaktiga om motiveringen.
Vad betyder domen i praktiken?
Domen rör institutet återställande av försutten tid — en möjlighet att få tillbaka en förlorad frist när man haft laga förfall. Lärdomen är att den som får ett mål avgjort på handlingarna och aldrig får del av beslutet kan få fristen återställd, och att kraven sätts lägre när saken rör ansvar för brott. För den som upptäcker att en frist löpt ut utan att man fått del av avgörandet är det viktigt att snabbt ansöka om återställande av försutten tid och beskriva varför försändelsen inte nått fram.