Den amerikanska medborgarens testamente (NJA 2000 s. 639)
Högsta domstolens avgörande i mål T 3514-99, 2000-12-04 (”Den amerikanska medborgarens testamente”, NJA 2000 s. 639): HD slår fast att en advokatbyrå HAR principalansvar för en anställd advokats handlande som särskilt förordnad boutredningsman — sådana uppdrag ingår i normal advokatverksamhet, och att förordnandet ges av rätten till personen hindrar inte att han handlat i tjänsten hos byrån.
Vad gällde målet?
Dödsbodelägarna i ett dödsbo efter en amerikansk medborgare krävde skadestånd av en advokatbyrå (ett kommanditbolag) och en advokat. En anställd advokat hade varit särskilt förordnad boutredningsman i dödsboet. Frågan var om advokatbyrån, i egenskap av advokatens arbetsgivare, hade principalansvar enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen för hans handlande i boutredningsmannauppdraget.
Vad sa HD?
HD ändrade hovrättens dom och förklarade att advokatbyrån (kommanditbolaget) och K.L. har principalansvar enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen för den anställde advokatens handlande som särskilt förordnad boutredningsman. Att uppdraget getts av rätten och är av personlig karaktär hindrar inte att det utförts ”i tjänsten” — boutredningsmannauppdrag ingår i normal advokatverksamhet, och arbetsgivarens begränsade möjlighet att styra och kontrollera utförandet ska inte överdrivas. Underinstanserna och föredragandens betänkande hade kommit till motsatt slut; referenten, justitierådet Westlander, var skiljaktig och ansåg att principalansvar inte förelåg.
Vad betyder domen i praktiken?
När en advokat på en byrå utför ett personligt domstolsförordnande — boutredningsman, konkursförvaltare, god man — kan byrån bära principalansvar för fel i uppdraget, eftersom det ingår i den normala advokatverksamheten och anses utfört i tjänsten. För den som lidit skada av ett misskött uppdrag betyder det att kravet kan riktas även mot byrån (arbetsgivaren), inte bara mot den enskilde. För advokatbyråer understryker domen vikten av att uppdrag av detta slag omfattas av ansvarsförsäkringen. Domen ligger i linje med att även arvodet för sådana uppdrag tillhör bolaget (jämför NJA 2001 s. 872).