Styrelsens ansvar i bostadsrättsförening regleras främst av lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar (LEF) och bostadsrättslagen (BRL). Enligt LEF 7 kap 4 § svarar styrelsen för föreningens organisation och för förvaltningen av dess angelägenheter. Uppdraget är sysslomannalikt och innebär en vårdplikt och en lojalitetsplikt gentemot föreningen och medlemskollektivet — inte gentemot en enskild medlem.
Ansvaret är personligt. Styrelsens ansvar i bostadsrättsförening kan aktualiseras både som skadeståndsansvar enligt LEF 21 kap 1 § vid uppsåt eller oaktsamhet, och som företrädaransvar för skatter och arbetsgivaravgifter enligt 59 kap 12–14 §§ skatteförfarandelagen. Till skillnad från en aktiebolagsstyrelse finns däremot ingen motsvarighet till reglerna om kontrollbalansräkning i ABL 25 kap, eftersom en ekonomisk förening saknar registrerat aktiekapital.
En särskild risk är jäv. Styrelseledamoten är nästan alltid själv medlem, vilket skapar återkommande jävssituationer enligt LEF 7 kap 23 § vid frågor som rör den egna lägenheten, avgiften eller en ombyggnadsåtgärd. Ett jävigt beslut kan angripas av minoriteten och grunda skadeståndsansvar för ledamoten.
Creo Advokater företräder styrelser och enskilda ledamöter i brf-tvister och i preventiva ärenden — från granskning av arbetsordning och jävsbedömningar till skadeståndsprocesser och särskild granskning enligt LEF 9 kap 8 §.
Vad har styrelsen för ansvar i en bostadsrättsförening?
Styrelsen har, enligt LEF 7 kap 4 §, det samlade ansvaret för föreningens organisation och för förvaltningen av dess angelägenheter. Det innebär att styrelsen ska besluta om och genomföra det som krävs för att föreningen ska fungera ekonomiskt och juridiskt — underhåll av byggnaden, debitering och inkassering av avgifter, upphandling av förvaltning, försäkringar, hantering av överlåtelser samt verkställighet av stämmobeslut.
Styrelsen ska enligt LEF 7 kap 6 § minst en gång per år upprätta en skriftlig arbetsordning och ta ställning till hur arbetet ska fördelas. BRL 9 kap 26 § begränsar styrelsens självständiga beslutsrätt: förvaltningsåtgärder av större betydelse kräver stämmobeslut. Att genomföra en kostsam eller ingripande åtgärd utan stämmans mandat är en återkommande källa till ansvar.
Styrelsen är föreningens legala företrädare gentemot medlemmar, myndigheter och tredje man. Den är samtidigt skyldig att respektera stämmans beslut; att sätta sig över ett stämmobeslut är i sig en ansvarsgrundande handling.
Vilket ansvar har man som enskild styrelseledamot?
En styrelseledamot har ett personligt, individualiserat ansvar. Enligt LEF 21 kap 1 § är en ledamot skadeståndsskyldig om han eller hon uppsåtligen eller av oaktsamhet vid fullgörande av sitt uppdrag tillfogar föreningen skada. Ansvaret gäller också gentemot enskild medlem eller tredje man när skadan har vållats genom överträdelse av LEF, tillämplig årsredovisningslag eller stadgarna.
Ansvaret är sysslomannalikt. Det kräver aktivt deltagande: att läsa underlag, ställa frågor, ta initiativ till kontroller och — när så är påkallat — reservera sig mot beslut. Passivitet läker inte ansvar. En ledamot som har deltagit i eller underlåtit att förhindra ett skadevållande beslut kan bli solidariskt ansvarig med övriga ledamöter som deltagit.
Utöver skadeståndsansvar finns företrädaransvar för obetalda skatter och arbetsgivaravgifter enligt 59 kap 12–14 §§ skatteförfarandelagen. Ansvaret utlöses av grov oaktsamhet eller uppsåt och är strikt kopplat till förfallodagen.
Har alla i styrelsen samma ansvar?
Utgångspunkten är att hela styrelsen är solidariskt ansvarig för beslut som fattats i styrelsen. Den enskilda ledamoten kan däremot friskriva sig genom att uttryckligen reservera sig mot beslutet och få reservationen antecknad i protokollet. En ledamot som inte deltog i mötet eller som röstade emot och fick det antecknat står normalt utanför ansvaret för just det beslutet.
Rollen inom styrelsen påverkar också omfattningen. Ordföranden har ett skarpare tillsynsansvar än en ledamot utan särskilt uppdrag, eftersom ordföranden enligt LEF 7 kap 15 § ansvarar för att kallelse utgår och för att sammanträden hålls. Kassören har i praktiken ett ökat ansvar för den ekonomiska rapporteringen genom den interna uppdragsfördelningen.
Nyinträdande ledamöter övertar inte ansvar för beslut som fattats innan tillträdet, men ärver ansvaret för föreningens fortsatta drift från dag ett — inklusive ansvaret för att agera på redan existerande felaktigheter så snart de upptäcks.
När kan en styrelseledamot bli personligt betalningsskyldig?
Personligt betalningsansvar för föreningens skulder är i grunden ovanligt; föreningen är en egen juridisk person och skulderna är föreningens. Det finns dock tre huvudspår där ansvaret kan träffa ledamoten personligen.
Skadeståndsansvar enligt LEF 21 kap 1 § kan leda till att ledamoten personligen ersätter den skada som föreningen, en medlem eller tredje man lidit. Ansvaret förutsätter uppsåt eller oaktsamhet och att skadan kan hänföras till ledamotens uppdragshandlande.
Företrädaransvar för skatter enligt 59 kap 12–14 §§ skatteförfarandelagen innebär att en ledamot som grovt oaktsamt eller uppsåtligen underlåtit att se till att föreningen betalar in preliminärskatt, arbetsgivaravgifter eller mervärdesskatt kan krävas personligen av Skatteverket.
Straffansvar för trolöshet mot huvudman enligt 10 kap 5 § brottsbalken kan aktualiseras när ledamoten missbrukar sin förtroendeställning och därigenom skadar föreningen. I aktiebolag finns dessutom regler om kontrollbalansräkning i ABL 25 kap 18–20 §§ — för aktiebolagsstyrelsen är riskbilden en annan.
Jäv i styrelsen — en särskild brf-risk
Jävsregeln i LEF 7 kap 23 § är sträng. En styrelseledamot får inte handlägga en fråga som gäller avtal eller andra förhållanden mellan ledamoten och föreningen, eller mellan föreningen och tredje man där ledamoten har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens.
I en bostadsrättsförening är ledamoten regelmässigt också medlem och bostadsrättshavare. Detta skapar återkommande jävssituationer: beslut om tillstånd till ombyggnad av den egna lägenheten enligt BRL 7 kap 7 §, beslut om ändrade andelstal eller avgifter som påverkar den egna bostadsrätten, beslut om överlåtelseärenden där en närstående är part.
Ett beslut som fattats under jäv är inte ogiltigt i sig, men kan angripas av en medlem genom klanderprocess enligt LEF 6 kap 50 § och utgör samtidigt en grund för skadeståndsansvar för den jäviga ledamoten. Rekommendationen är alltid att ledamoten lämnar rummet och att detta protokollförs.
Hur skyddar jag mig som styrelseledamot?
Risken för personligt ansvar minskar avsevärt med rätt arbetsmetod. Den enskilda ledamoten bör göra följande genomgående:
- Kräv fullständigt skriftligt beslutsunderlag före varje beslut. Ställ frågor tills de är besvarade — passivitet är ansvarsgrundande.
- Protokollför noggrant. Avvikande meningar och reservationer ska antecknas ordagrant. En reservation är den starkaste skyddsmekanismen mot solidariskt ansvar.
- Upprätt och följ en årlig skriftlig arbetsordning enligt LEF 7 kap 6 §, med tydlig fördelning mellan ekonomi, fastighet och överlåtelser.
- Kontrollera löpande att skatter, arbetsgivaravgifter och moms betalas in i tid. Det är det mest direkta personliga riskområdet.
- Anmäl jäv omedelbart och lämna rummet när frågan behandlas.
- Teckna styrelseansvarsförsäkring (D&O). Flera försäkringsbolag erbjuder särskilda brf-produkter.
- Sök juridisk rådgivning i tid — innan ett större beslut fattas eller ett konfliktärende eskalerar, inte efteråt.
Kontakta Creo Advokater
Creo Advokater företräder löpande styrelser och enskilda ledamöter i bostadsrättsföreningar, både preventivt och vid tvist. Vi granskar arbetsordningar, genomför jävs- och ansvarsbedömningar inför större beslut, företräder föreningar och ledamöter i skadeståndsprocesser och biträder vid särskild granskning enligt LEF 9 kap 8 §. Kontakta oss för en inledande bedömning av ert ärende.