Kan en särskild granskning i bostadsrättsförening avslutas i förtid?

Möjligheten att begära särskild granskning av en bostadsrättsförening är en del av minoritetsskyddet. Minoritetsskyddet syftar till att skydda medlemmar mot förfaranden från medlemsmajoritetens, styrelsens eller enskilda styrelseledamöters sida samt att ge minoriteten en möjlighet till insyn.

Ett granskningsuppdrag tar olika lång tid beroende på hur omfattande granskningen är. I normalfallet kan det ta ett halvår, i extremfall kan det ta upp till två år. Under tiden kanske det visar sig att granskningen inte längre är aktuell, det kan bero på byte av styrelse eller att medlemmar som drivit på för granskning har avflyttat och svar på frågor har kommit på annat sätt.

En särskild granskning kan begäras av en minoritet bestående av minst en tiondel av samtliga medlemmar, eller minst en tredjedel av de på stämman röstberättigade (9 kap. 15 § BRL). Det är Bolagsverket som utser granskaren. Styrelsen kan inte ensidigt stoppa en begäran som uppfyller kraven. Ibland är granskningen obehövlig. Det kan få stora kostnadskonsekvenser för minoriteten som begärt granskningen. En pågående granskning kan även vara kostsam och administrativt tung för föreningen, och det är därför viktigt att styrelsen tidigt kartlägger vilka faktiska frågor som drivit på granskningsbegäran – ett konstruktivt engagemang med de berörda medlemmarna tidigt kan ibland lösa konflikten. Ibland är det inte fel i föreningen som driver fram en granskning, ibland är det ett verktyg för missnöjda som vill få till någon form av ändring. Sådana granskningar, som är ett led i en maktkamp snarare än en granskning av faktiska missförhållanden, kan vara negativa för både minoritet och majoritet.

Det har tidigare varit oklart om en granskning av en bostadsrättsförening kan avslutas i förtid. Det saknas lagregler om vem som kan entlediga en granskare och hur detta i så fall ska gå till.

Nu har Högsta domstolen slagit fast att en granskning kan avslutas i förtid och även angivit vad som krävs för detta i mål NJA 2021 s. 776.

I målet hade föreningen vid en föreningsstämma beslutat att entlediga en särskild granskare som utsetts av Bolagsverket, trots att granskningen inte var färdig. Medlemmen som begärt granskningen klandrade beslutet genom att väcka talan i tingsrätten och begärde att granskningen skulle fortsätta.

Högsta domstolen klargör att det inte räcker med ett föreningsstämmobeslut för att avsluta granskningen. Det krävs en överenskommelse som omfattar samtliga medlemmar som berörs av beslutet. Medlem som begärt granskningen måste alltså gå med på att granskningen avslutas även om personen inte längre är medlem i föreningen.

Högsta domstolen gick på medlemmens linje och upphävde stämmobeslutet om att entlediga granskaren. Detta trots att samtliga röstberättigade medlemmar hade röstat för beslutet, eftersom den som begärt granskningen inte var med på beslutet.

Högsta domstolen angav även att Bolagsverket har möjlighet till att besluta om att en särskild granskning ska avslutas och att granskaren entledigas från sitt uppdrag. För att Bolagsverket ska pröva frågan krävs det dock att ansökan har biträtts av samtliga berörda personer.

Nu när möjligheter visat sig om vad som gäller vid avslutande av en oönskad och obehövlig granskning så kan det vara värt att göra ett försök.

Den praktiska konsekvensen av NJA 2021 s. 776 är att styrelsen, om den vill avsluta en pågående granskning, måste söka en frivillig överenskommelse med den som begärt granskningen – även om den personen har lämnat föreningen. Stämmomajoritet är inte tillräckligt. En enda enskild tidigare medlem i praktiken kan hålla granskningen vid liv mot föreningens och samtliga övriga medlemmars vilja. Alternativet är en gemensam ansökan till Bolagsverket, men det kräver att samtliga berörda är överens. Strategin bör alltså vara dialog och förhandling snarare än stämmobeslut. Eller invänta att granskaren avger sin granskningsrapport som inkluderar bedömningen om vem som ska stå kostnaden för granskningen.

Högsta domstolen prövade i NJA 2021 s. 776 frågan om när en särskild granskning enligt 9 kap. 15 § BRL kan avslutas i förtid. Bakgrunden var att en bostadsrättsförening genom föreningsstämmobeslut hade entledigat en särskild granskare som Bolagsverket utsett. Medlemmen som begärt granskningen klandrade beslutet.

HD klargör två saker.

För det första räcker det inte med ett stämmobeslut för att avsluta en granskning. Det krävs en överenskommelse som omfattar samtliga medlemmar som berörs av beslutet — inklusive den medlem som ursprungligen begärt granskningen, oavsett om han eller hon fortfarande är medlem i föreningen.

För det andra gäller detta även om granskningen hunnit pågå länge eller dragit ut på tid av andra skäl. Passivitet från den som begärt granskningen är inte tillräckligt för att stoppa uppdraget. Granskaren har kvar uppdraget att slutföra granskningen enligt det mandat som gavs vid utnämningen.

För styrelsen innebär domen att man inte ensidigt kan avsluta en särskild granskning som upplevs som utdragen eller kostsam. Försök att genom stämmobeslut entlediga granskaren saknar rättslig verkan om inte medlemmen som begärt granskningen uttryckligen samtycker.

För minoriteten innebär domen ett starkare skydd. Den som begärt granskning behåller sin rätt att få den slutförd även om styrelsen skulle försöka driva ett avslutande genom majoritetsbeslut på stämma.

Vi på Creo Advokater som har erfarenhet av särskild granskning har även erfarenhet av när en onödig granskning bör avslutas – om det är möjligt, tag kontakt med oss på telefon: 08-562 403 40 eller genom kontaktformuläret nedan.